Det är kanske inte så märkvärdigt för er att jag går omkring i fula arbetskläder, kör traktor, gräsklippare, golfbil och truck. Plus sen sköta gräset, kunna fyra eller fem arter av gräs. Och kunna ogräs och rensa på rätt sätt.
Och nu kan jag motor! En helt främmande värld för mig innan. Jag växte inte upp i en familj med bil eller någon intresserad av sådant, överhuvudtaget! Nu kan jag byta batterier, ladda den, starta den med kablar, kolla igenom oljan och bränsle! Det i fyra olika transporter!
Jag har kanske blivit så banal och finner det så roligt.
Jag är duktig på mycket annat. Och aldrig testat annat som de här. Jag vill inte jobba konstnär på heltid. Jag vill inte heller jobba med kultur i övrigt. Jag vill jobba med djur men kan inte för min allergi. Jag vill jobba i fabrik bara för att det är coolt men det är så tråkigt och tyvärr är det populärt med fabriksarbete. Grönt arbete!
Jag sökte utbildningen för att.. plocka bort ogräs, vattna blommorna, kunna lite träd och klippa grenar med vanlig sax. Men sen ska jag ju kunna motor, köra den också- byta traktorns däck!!! ??
Också ska jag kunna hantera 15 kilon i lyft, det ska ingå i min "examen"- jag testade i fredags på gympan- jag kan bara 3 kg på 10 biceps. Hjälp. Vad har jag gett mig in, egentligen? De på skolan är mycket grova, tvingar mig att gå in arbetet ändå. I dag var jag rädd att köra gräsklipparen, den var ovanlig- har inte en vanlig ratt utan två handtag, som om det var en häst jag skulle styra. Man ska halvligga i den, som en permobil-rullstol som är eldriven, typ men jag vågade inte starta så läraren bara startade och jag tvingades att köra runt, runt tills jag hittade stop-knappen. Ha!
Men det är kul, jag har inte hoppat av. Längtar att få gå dit igen- imorgon ska jag lära mig att köra med traktor med två släp. Sen kan jag jobba som snöplogaren om jag vill! Körkort B krävs så klart men... Snart ska jag ta det också!
Konstskolan för två år sen och om någon berättade för mig om min framtid två år senare skulle jag skratta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar